Så kom dagen. Efter en häftig höst med upp- och nedgångar, en härligt krispig vinter stöpt i mindre spelmässig framgångskostym var vi så framme vid årets sista hemmamatch. Frölunda kom på besök i Skårbyhallen. En plats där guld tidigare runnit ut i sand (Munka-Ljungby) och tungviktare som Warberg och Helsingborg pressats hela vägen in i kaklet (nåja). Nu skulle väl så äntligen första viktorian komma i "Nya Varlaborgen"? Så blev det!
Med lite stabil marknadsföring på sociala medier och ett växande intresse för JAS-gänget generellt från de yngre grupperingarna inom Varla så kom omkring 200 personer till hallen (98 betalande, valfri entrépeng). Det var med andra ord upplagt för fest med trummor och trumpeter. Hemmapubliken skulle dessutom snabbt få jubla i tidig kör då vi chockar Frölunda inledningsvis. Knappt hinner matchen starta förrän Linus och Noel hittat varsin balja. 2-0 på tavlan efter 86 sekunder var en rungande häftig start. Kanske gick det lite för enkelt och kanske fanns en liten uns av nervositet inom laget. Sakta men säkert så lyfte nämligen Frölunda upp spelet och käkade sig klart in i matchen. Att vi går till pausvila med 3-0 var direkt turligt och vi ska nog tacka vår lyckliga stjärna likväl som ett taskigt gästande skytte för den där nollan.
Andra perioden börjar i lugn gemak. Vi agerar mer passivt än aggresivt samtidig som publiken försöker göra sitt för att tända igång killarna på planen. Det liknar dock bitvis ett javarep (tur cafeet var välfyllt) än någon form av derbyfajt med det fysiska spelet i fokus. Det skulle dock komma att ändras. Vi ökar intensiteten i närkamperna och när passningsspelet inte sitter till hundra procent så börjar vi i alla fall att lösa ett mer tungt en mot en spel. Lite för tungt skulle det visa sig då Noel i slutet av den andra akten tog en något dum tackling vid sargen som kostade en tvåa och därefter ett mål i baken med bara nio sekunder kvar.
Vi ändrar inget inför sista perioden även om undertecknad hade en del idéer då vi knappast är uppe på en godkänd nivå för dagen. Vi kan bättre och framförallt såg linjer och passningsvägar direkt svaga ut. Ett bra snack i paus verkar det ändå ha varit för tredje akten var en enda lång transportsträcka till seger. Det var i ärlighetens namn aldrig något snack. Vi ökar det fysiska spelet och vinner fler närkamper. Vi tar oss till betydligt mer skott. Vi lossar 19 avslut mot mål/i täck/utanför vilket är en gigantisk förbättring mot tidigare. Flera frilägen skapas och stolpar och ribbor får också vara ivägen i jakten på fler Varla-påsar. En 5-2-seger blev det till slut och det var väl i slutändan rättvist även om vi vet med oss att vi kan höja oss ytterligare en eller ett par nivåer. Stort cred till Frölunda också som verkligen bjöd upp till kamp. Även gästerna har tagit kliv den här säsongen och var i min värld betydligt bättre och rappare nu jämfört med när vi mötte dem på bortaplan i höstas.
Nu gäller det att snabbt ladda om och ställa in siktet mot Skåne. Munka-Ljungby står redan under söndagen på menyn. Kaffe, (spette)kaka, andra raka? Den som lever får se.
/ Coach Björn med övriga ledare
